Om personuppgifter hamnar i orätta händer kan det leda till många olika problem, såsom identitetsstöld, skador på anseendet, bedrägerier, egendomsbrott eller andra negativa konsekvenser. Dataintrång och nya dataläckor rapporteras regelbundet i nyheterna. Därför är det klokt att redan i förväg sätta sig in i hur man skyddar sina personuppgifter och minskar risken för skador innan något inträffar.
Många olika register och databaser innehåller information, varav en del utgör personuppgifter. Om information lagras i ett informationssystem kan den också bli föremål för ett dataintrång. Det är den personuppgiftsansvariges ansvar att skydda och säkra informationen. Om uppgifter stjäls eller hamnar i orätta händer kan det orsaka betydande skada för den registrerade. Ju känsligare informationen är, desto större kan konsekvenserna bli om den röjs, och desto viktigare är det att den förvaras på ett säkert sätt.
Adressuppgifter, namn, patientuppgifter, kontaktuppgifter, utbildningsuppgifter, uppgifter om tillgångar, tillståndsuppgifter, passnummer, personbeteckning, fritidsintressen, kontakter, kundrelationer, ägarandelar och till och med skostorlek kan utgöra personuppgifter. Alla dessa uppgifter kräver dock inte samma skyddsnivå och behöver inte förvaras under samma säkerhetsåtgärder. Samlade tillsammans kan de däremot utgöra en omfattande samling personuppgifter som, om den missbrukas, kan orsaka betydande problem.
Källa: Cybersäkerhetscentret

